Det får räcka nu! Det här tar alldeles för mycket tid och jag känner att jag vill göra annat. Snart är det semester och jag vill inte ha det här hängande över mig – åka flera mil bara för att hitta en plastburk. På midsommar ska jag till Hällefors med barnen och vi kommer ha långt till närmsta cache, jag vill inte tvinga ut dom på vägarna varje dag bara för detta. Jag har nu cachat i ungefär 430 dagar i rad och nu får det vara nog! Idag blev det en rätt misslyckad FTF-jakt, och i morgon ska vi ut och ge oss på Korpberget? men sen blir det nog stopp. =)

Ibland kan det vara så enkelt att få till en riktigt bra cache. Ekholmen (GC1Q9AY) är ett sånt exempel. Jag satt hemma och funderade på vilken dagens cache skulle bli, medan jag i bakgrunden från vardagsrummet hörde Sander prata med Ida, som mest av allt ville titta på TV:n. Jag tänkte at jag kunde ta med mig honom på en liten tur. Med en löfte om att vi skulle ta med oss godis gick det för sig. Egentligen hade jag tänkt att a en annan cache, men när vi närmade oss Botkyrkaavfarten kom jag att se den här. Den såg ut att bli en lagom tur, nu när jag hade sällskap och allt.  Vi parkerade vid parkeringskoordinaterna och begav oss över gården ner mot elljusspåret. Sander noterade med skräckblandad förtjusning hästbajset i spåret. Efter ett tag kom vi fram till en spång som verkade gå åt rätt håll, jag hade sett i någon logg att det pratades om spångar, så det verkade rätt. Vi kom ut på en myr med björkar, vitmossa och ängsull.Efter ett tag kom vi tillbaka till fast land och elljusspåret igen. Vi fortsatte en bit tills vi kom till en öppen yta med något som såg ut som hästhinder, en koja och ett gammalt skjul med en rejäl myrstack i. Det verkar som att det var gammal brukad mark. Vi hittade även en vacker Akleja, kvarstående från tidigare bebyggelse, kanske? Här började också nästa spång ut mot själva ön. Här var det mer kärr  med öppet vatten och stora träd. Vi såg även blommande kabbeleka på ett ställe. Efter en lång promenad på spångarna kom vi fram till fast mark på Ekholmen igen. Nu var vi bara några tiotal meter från cachen. Vi gick upp över krönet och hittade en gammal ek med en dörr! Cachen hittades efter lite letande och vi kunde ge oss tillbaka igen. Man ville inte stå stilla så länge då det var mycket mygg! Tyvärr hade vi ingen spray med oss, jag var tacksam över att jag hade en luva på min tröja, och hade lite dåligt samvete för stackar Sanders skull. På tillbakavägen pasade Sander även på att klättra upp i “Kojan”. Vi konstaterade att vi hade ett roligt men kliigt äventyr, och Sander konstaterade även att det var ett hästäventyr.

Nu är den videofilm med material från våra rekognosceringar i området publicerad, se den här:

Förra året anordnade Team Telge ett event på nationaldagen, i år är det dags igen, och den här gången flyttar vi från staden ut till Almnäs och Ing1:s gamla övningsområde. Vi har varit ute och rekat i olika omgångar och i olika konstellationer och har fått ihop flera spännande cacheplaceringar av olika typ. Eftersom jag och 10cent har lärt oss att fira och klättra – och kanske har fått lite blodad tand sedan Nordic X-treme, kommer det bli lite sådana cacher. Området är rätt varierat med natur, byggnader och lämningar av den militära verksamheten. Vi hoppas att vi kommer ha cacher som tilltalar alla, vare sig du helst håller dig på marken, gillar att dingla i rep eller utsätta dig för andra vedermödor! Snart kommer också en liten videoteaser som vi håller på att sätta ihop. Jag hoppas att se just dig på eventet den 6/6 klockan 10!

Efter att ha sovit lite för få timmar var det till att gå upp igen och ge oss iväg till finalen. Det visade sig att finalen bestod av lagtävlan snarare än geocachande. Vi samlades på Stallbacken för genomgång av dagen och finalen. Från Stallbacken åkte vi ut till platsen för det första delstegetsom visade sig vara en stafett uppför en gammal skidbacke. Något pulshöjande, även om vi kom näst sist. Efter stafetten bar det av in till centrum och Svartån igen för avslutande paddling. Här tappade vi ytterligare en placering på grund av miss med kölapparna, plus att jag kunde konstatera att jag inte är bra på att vara den som styr en kanot. Väl tillbaka kunde vi som sista team avsluta Nordic Xtreme 2011, Hasseper var den sista att tuta i tutan som alla lagmedlemmar skulle tuta i, till allmänt jubel! Nu återstod prisutdelning och gruppfoto. Det team som vann lagtävlan var Tulingegänget med Fam. S, Mattyas, Lenicka.second och Zumbat som hoppat in i sista sekund som ersättare för en sjuk Omaster. Tack GeoTectives och TeamGibring för ett jättekul event! Hoppas ni lyckas hitta några andra som vill vara med och anordna, för jag vill göra om det här nästa år igen!